Debattartikel i GP: Åt svårt kontaminerad mat i fyra år utan att få reda på det

För att ladda ner rapporten som artikeln bygger på, klicka HÄR!

Publicerad I Göteborgsposten 10 mars 2013

Effekterna av härdsmältan och katastrofen i Tjernobyl mörklades av ansvariga myndigheter. Men nu börjar den verkliga siffran om alla miljontals offer att träda fram, skriver dokumentärfilmare Maj Wechselmann.

En myt håller på att spricka. Det började för två år sedan när FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon höll inledningstalet vid en konferens om Tjernobylkatastrofen i Kiev och för första gången offentligt sade att miljoner av ukrainska och vitryska medborgare fortfarande led av katastrofen. Enbart i Ukraina är 2 464 000 miljoner människor registrerade av Ukrainska staten som offer för Tjernobylkatastrofen. Ban Ki-moon sade: ”Denna storskaliga katastrof har lett till hälsoproblem och miljö- och sociala problem för många miljoner människor och för Ukraina och Vitryssland har den blivit en nationell katastrof.”

Detta är ett sent erkännande. Varför räknas offren i miljoner? Konferensens ändamål var att utvärdera rapporten ”Tjernobyl 25 år efter” författat av nio statliga ukrainska departement och 130 forskare.

Rapporten ”Information om Tjernobylkatastrofen” hemlighölls på initiativ av statens ledare. Läkarna i hälsodepartementet förbjöds att informera människorna. Detta resulterade i att en stor del av befolkningen, i synnerhet den del som var bosatt på landet, använde kontaminerade lantbruks- och trädgårdsprodukter, speciellt mjölk. Kartor som visade vilka områden som var kontaminerade hemlighölls i fyra år in till Sovjetunionens fall i 1990.

Fem miljoner människor i Ukraina och Vitryssland åt alltså svårt kontaminerad mat i fyra år utan att få reda på det.

Låt oss repetera de förhållandevis rigorösa förhållanderegler som Svenska livsmedelsverket och LRF vidtog bara tre dagar efter katastrofen för att förhindra att vi här i landet skulle äta mat som förgiftats av nedfallet från Tjernobyl. På grund av vindförhållandena fick Sverige fem procent av nedfallet över Gävletrakten och i ett stråk upp nord/nordväst upp mot norra Jämtland och Västerbotten. I Vitryssland och Ukraina fick man 70 procent av nedfallet, enbart över Vitryssland föll 60 procent.

Kasserade 27 000 slaktade renar

Svenska Livsmedelsverket resonerade såhär: Vid ett radioaktivt nedfall är mjölk det första viktiga livsmedel som förorenas och det är av stor vikt att de mjölkproducerande korna inte är ute och betar på nedfallsdrabbade områden. Transport av överskottshö organiserades därför från hela landet av LRF. Inte förrän vid midsommar kunde de sista korna släppas på bete. Slakt sköts upp. Ändå fick man de närmsta åren kassera 27 000 slaktade renar, därför att de hade för höga cesiumhalter. Det blev ett hårt slag mot den svenska rennäringen. De första åren fick renarna från Västerbotten ”bussas” med lastbil 45 mil ned till norra Dalarna för att inte få i sig kontaminerat vinterbete. De radioaktiva renarna som slaktats kördes från platserna i plomberade lastbilar.

I Vitryssland och Ukraina hade korna redan släppts ut på bete i början av april, dit de första helt svarta nedfallen drog in.

Enligt Vitrysslands USA-ambassadör kontaminerades 21 procent av Vitrysslands mark, där det bor 1,5 miljoner människor varav 420 000 barn.

I den Ukrainska rapporten kan man läsa: ”Från 1997–2001 har vi sett en stadig försämrad utveckling av barnens hälsa, såväl hos dem som evakuerades från 30 kilometers-evakueringszonen som hos människorna som bor kvar inom 100 kilometers radie i de kontaminerade zonerna. När de barn som blev exponerade för radioaktivt jod 1986 kom i vuxen och fertil ålder var de skadade av en rad kroniska sjukdomar, som i sin tur oundvikligen måste skada deras framtida barn. 2001 var inget barn bland de evakuerade från 30-km-zonen fullt frisk”.

Genetiska skador

I rapporten hävdar man att 62 procent av de barn som fötts av föräldrar från evakueringszonen plus de kontaminerade områdena är underviktiga och att de medfödda genetiska skadorna är överrepresenterade, de har kognitivt deficit (inlärningssvårigheter) och dessutom förändringar i hjärnan som kan leda till stroke.

Enligt rapporten är barnen också överrepresenterade när det gäller sjukdomar som inte hör till deras biologiska ålder, såsom högt blodtryck och hjärtsjukdomar. Från 1986 tills nu har 8 000 barn opererats för sköldkörtelcancer (normalt får ett barn på en miljon denna sjukdom). Berättelser om vad som ägde rum i de drabbade områdena under första tiden talar om strålsjuka barn i mängder.

Hur gick det sedan för dessa barn när den yttre strålningen från nedfallet avlöstes av intern strålning från absorberad jod 131, cesium137 och strontium 90?

Total mörkläggning

Det blev total mörkläggning av katastrofen från sovjetisk sida men nästan lika omfattande mörkläggning från väst som från öst. Det var inte bara de sovjetiska myndigheterna som censurerade omfattningen av olyckan, utan i hög grad WHO, påstår en uppsjö av internationella miljöorganisationer.

Redan 2008 skrev vice ordförande för Internationella Läkare mot Kärnvapen, Philip Michael, brev till WHO:s generalsekreterare, där han anklagade Världshälsoorganisationen för att förhindra oberoende forskning om de långsiktiga konsekvenserna av Tjernobyl. Han anser att WHO är bunden till händer och fötter av en överenskommelse med Internationella Atomenergikommissionen, IAEA, vars syfte är ”att utveckla och påskynda fredlig kärnkraft”.

“Sedan Tjernobylkatastofen står det klart att denna överenskommelse har förhindrat medicinska experter och framför allt WHO själv att rapportera om de långa effekterna av denna globala katastrof.”

Hur denna överenskommelse är konstruerad framgår av texten:

” I tillfälle av att någon av de två organisationerna föreslår ett forskningsprogram, skall den ena organisationen konsultera den andra och man skall ha gemensam utgångspunkt …/… IAEA och WHO erkänner att det är nödvändigt att använda speciella begränsningar i tillfälle av konfidentiell information.”

Åt kontaminerade produkter

Dokumentation från WHO-konferenser fram till 2001 visar att WHO underlät att berätta om det allra största problemet: Nämligen att man i Sovjet struntade i att människor åt kontaminerade jordbruksprodukter.

Hur kommer vi att utvärdera Fukushimaolyckan om 25 år? Enligt den statliga japanska rapporten om olyckan flyttades människor allt för sent, ibland även till områden som hade större strålning än inom evakueringszonen.

Den 23 februari i år demonstrerade befolkningen från den lilla staden Koryiama sex mil från det havererade kärnkraftverket. De hade åkt till Tokyo, för att kräva att barnen evakueras från Koryiama. I Koryiama kan barnen inte gå ut på dagisgården, utan får hålla sig inne bakom blypaneler. 30 fall av barnsköldkörtelcancer har redan registrerats.

Är vi beredda att ta de mänskliga kostnaderna om en olycka skulle hända i de ålderstigna svenska kärnkraftverken?

Maj Wechselmann
dokumentärfilmare