Publicerad i VLT (Vestmanlands Läns Tidning) 14 januari 2013
Folkpartiets miljögrupp i Västerås skrev den 1 december: Vi behöver mer elproduktion och kärnkraft. Det har vi redan fått: De senaste tio åren har det skett en modernisering och effekthöjning i de tre svenska kärnkraftverken för sisådär 20–25 miljarder kronor. De tio reaktorerna i Sverige producerar i dag i genomsnitt 22 procent mer el än för tio år sedan. Vi har nu en så stor elproduktion att 12 procent exporteras.
Det är väl bra?
Nej, tycker tyska medier och politiker. Den tyska Europaparlamentarikern, Jorgo Chatzimarkis, FDP (Folkpartiets liberala motsvarighet i Tyskland) blev så oroad av vad tyska medier betecknar som en ansvarslös och farlig utbyggnad av gamla svenska reaktorer, att han anmälde Sverige till Europarådet. För två år sedan gick sydtyska tv-kanalen till ett generalangrepp på Forsmark och skrev (Ausland Journal 2010-11-24): ”Man misstänker att det okritiska Sverige används som försöks- laboratorium. I Sverige testar man hur långt man kan gå med utbyggnaden av gamla kärnkraftverk.”
Strålsäkerhetsmyndighetens rapporter kan få nackhåret att resa sig på vem som helst, man talar om att det ökade neutronflödet i reaktorinneslutningarna kan komma att få de gamla reaktortankarna att försprödas, vilket medför sprickbildning. Då beräknade man mycket kortare livslängd och mycket mindre effekt. Mycket kan bytas ut i ett kärnkraftverk, men inte reaktortankerna, som är tjugo centimeter tjocka och väger 750 ton per styck. Men då kan man ju enligt Folkpartiet bara bygga nya reaktorer?
I Finland bygger man just en ny reaktor, Olkiluoto. Såhär skriver man om den i tidningen Byggvärlden: Skenande kostnad, sprickor, felkonstruktioner, förseningar och kritik från såväl miljöorganisationer som finska Strålsäkerhetscentralen. Finlands femte och största kärnkraftsreaktor Olkiluoto 3 är kontroversiell. Planerad byggkostnad: 30 miljarder kronor.Samtidigt sker det en utbyggnad av förnybar energi i våra grannländer som få i Sverige är medvetna om: I Tyskland monterar man lika mycket solceller på taken på två timmar som Sverige gör på ett år. Få sektorer genererar så många nya arbetstillfällen som ökningen av vind- och sol-energi. 2020 ska 80 procent av Danmarks elektricitet komma från förnybara energikällor. En ny uppgörelse har slutits mellan samtliga danska partier. Vindkraften får en central roll i omställningen till förnybara energikällor, och ska stå för hälften av landets elbehov 2020.
Den nya satsningen kommer att kräva investeringar på 3,5 miljarder danska kronor fram till 2020.– Det är faktiskt billigare att gå den här vägen än att inte göra det. Priserna på olja, kol och gas stiger vecka för vecka medan priserna för vind, sol, och biogas faller och faller, säger danska energiministern Martin Lindegård.
MAJ WECHSELMANN