Publicerad i Barometern 2013-01-28
Är det lämplig, eller kanske rent av farligt, att höja i OKG:s reaktorer, här O3:an?Den frågan ställer sig dagens debattör i en artikel om säkerheten vid och framtiden för Oskarshamns Kärnkraftverk.
De små stegens förbannelse” kallar Strålsäkerhetsmyndighetens, SSM, inspektör, Per-Olof Hägg, alla de brister som finns på Oskarshamns kärnkraftverk.
Det allvarligaste är att rutinerna brister. Därför vill vi ta ett grepp innan det händer något. Frågan jag ställer är: Kan man göra någonting åt sakernas tillstånd?
Oskarshamns kärnkraftverk är det äldsta i Sverige. Oskarshamn 1 är Sveriges första kommersiella reaktor. Den beställdes den 14 juli 1965 av dåvarande Asea. Atombygget påbörjades den 1 juni 1966 .
2002 höjde man effekten i O1 med 10 procent, likamed 10 procent ökad elproduktion. I O3 höjer man effekten med hela 43 procent.
Kan det rent av vara farligt att reaktorer som skulle ha stängts av 2010 körs hårdare än någonsin förut?
I Ny Teknik kan man läsa: Oskarshamn 1 är nere för räkning. Taket för reaktorn är 255 snabbstopp. Den har haft 208. Snabbstopp innebär en stor påfrestning och ger spänningar i reaktortanken, eftersom reaktorn då stoppas på 4–6 sekunder genom att styrstavarna skjuts in. Temperaturen kan falla från glödheta 385 grader till 25 grader på kort tid.
Så här skriver SSM om det som drabbar reaktortanken, nämligen att stålet börjar bli utmattat, man kallar det termisk utmattning: ”Det innebär att det finns en farhåga att reaktoranläggningarna i Sverige, som har dimensionerats mot utmattning enligt tidiga regler, med tiden kommer att få utmattningssprickor i områden som man vid konstruktion av reaktorerna inte har förväntat sig och som man därför inte alltid har ett kontrollprogram för som fångar upp eventuella skador på ett tidigt stadium.
Även om inte utmattningssprickor uppträder kan den verkliga säkerhetsmarginalen visa sig vara betydligt lägre än som ursprungligen var tänkt.”
Tillräckligt många stopp, det bildas utmattningssprickor. Ur Ny Teknik: ”Det är som när du bockar ett gem. Efter ett visst antal gånger går gemet av”, säger Bengt Bengtsson, materialspecialist på Oskarshamnsverket.
När man höjer effekten så drastiskt som på gamla O3 får man också någonting som heter högre fluens, vad är det?
Det vet den enklaste ingenjör: Det rör sig helt enkelt om ett större bombardemang av neutroner på reaktortankens väggar. När det gäller Ringhals 3 och 4, som också är gamla och där man knappast har höjt effekten så mycket som på O3, har Strålsäkerhetsmyndigheten uttalat sig på ett försiktigt kritiskt sätt, man anser att svetsgodset i de gamla reaktorerna inte var beräknade för den höjda effekten.
Så här ser skrivningen ut i SSM:s egen rapport: ”Vid effekthöjningar, som främst innebär en ökad flödeshastighet i och fluens i vissa system samt högre neutrondoser, gäller det att vara uppmärksam på ökad risk för korrosion och vibrationer samt ökad risk för bestrålningsförsprödning av reaktortank och bestrålningsinducerad spänningskorrosion för interna delar.”
Är det inte dags att ta reda på vad ordet bestrålningsförsprödning betyder? Man gasar alltså som om man hade en splitter ny bil, skulle du kära läsare, också gasa så mycket det går fast din bil hade gått en sisådär 35 000 mil?
Den tyske tyska EU-parlamentarikern Jorgio Chatzimarkis, FDP (Folkpartiets liberala motsvarighet i Tyskland) blev så oroad av vad tyska medier betecknar som en ansvarslös och farlig utbyggnad av gamla svenska reaktorer, (man har även höjt effekten i Forsmark och Ringhals) att han anmälde Sverige till Europarådet.
Maj Wechselmann
Regissör, dokumentärfilmare och debattör